söndag 11 februari 2018

"Låt barnen komma till mig"


Prinsessa eller kronbrud vid bondbröllop?
Under inventeringen av en kyrka i norra Östergötland gick jag igenom fem volymer innehållande Christian Scrivers Själeskatt. Det är ett mastodontverk i sex delar med en separat registerdel, tryckt i Norrköping 1723-30, och det framstår som ett pastoralteologiskt standardverk i och med att det är så vanligt - i stort sett varje kyrka jag varit i har en egen uppsättning. När jag kom till registerdelen förväntade jag mig därför inte att hitta något anmärkningvärt.

Men när jag slog upp volymen hittade jag ett par utsökta barnteckningar på främre och bakre försättsbladen: en prinsessa, eller möjligen en kronbrud, i blommig klänning, och en gentleman i vad som skulle kunna tolkas som en officersuniform från cirka 1760-80.

En officer och en gentleman - kanske brudgummen?

Det är lätt att tänka att kyrkornas böcker var något som förvarades i låsta bokskåp och bara togs fram när de användes i gudstjänsten eller som stöd för prästernas undervisning och predikoskrivande. I vilket fall borde de dyrbara volymerna hållits utom räckhåll för barn. Men de här teckningarna säger något annat. Någon gång under senare hälften av 1700-talet har ett barn ritat med bläck på de tomma ytorna i kyrkans böcker.

Vem som gjort det eller varför får vi aldrig veta. Möjligen kan man tänka sig att en mindre nogräknad präst låtit sin dotter (mina fördomar säger mig att motivvalet är en flickas) använda en gammal bok som kanske förlorat i aktualitet för att öva sig i teckning. Det är kanske inte en slump att det är i registerdelen teckningarna återfinns - den användes troligen inte lika flitigt som själva arbetet i sig.

I vilket fall som helst vittnar bilderna om att kyrkans böcker var bruksföremål vars betydelse och användning nådde långt bortom det som boksidornas texter förmedlade. De kan därmed berätta saker om människor som en gång levt - ibland överraskande saker som visar att de inte var så annorlunda jämfört med oss som vi kanske kan tro.

3 kommentarer:

  1. Jag tänker mig att det kan vara en präst som, liksom idag behövde koncentrera sig på att öva sin predikan och som, liksom vi ofta gör idag, låtit sina barn ägna sig åt något som håller dem tysta och lugna för en stund. :) /Annelie

    SvaraRadera
  2. Härligt att läsa ! Hälsningar Vaktmästaren Christel

    SvaraRadera
  3. Strängt taget kan det ju också vara prästfrun som låtit barnen öva sig i teckning, som en del av den traditionella hemundervisningen.

    SvaraRadera