tisdag 11 februari 2020

Bibliotekarien i kurirtjänst

Fädernas försyndelser hamnar i knäna på dagens generation av församlingstjänare.
Denna dag, 11 februari 2020, gjorde jag en kurirutryckning till Hults kyrka.

Under inventeringen i mars 2018 sattes nämligen ljus på de brister i hanteringen av äldre boksamlingar som är ett generellt problem i kyrkoorganisationen. Ett tre dörrar brett överskåp i kyrkan visade sig vara fullproppat med gamla böcker, som i stort sett bara östs in – av allt att döma för flera decennier sedan. Dagens församlingstjänare har alltså inget ansvar för den uppkomna situationen, utan har bara att hantera den, samtidigt som redskapen i form av bokhistorisk kompetens saknas.
Inte bara böcker – i skåpet återfanns också lyktor, 
tygtrasor – och en flaska ricinolja med slumpen 
kvar sedan anno dazumal. Alltid bra att ha.
Att bringa ordning i detta kaos var en omöjlig uppgift inom ramen för mitt uppdrag, och dessutom potentiellt livsfarligt. Skåpet är ett överskåp som endast kan nås med stege, och flera av bokhögarna svajade betänkligt.

Men jag försökte ändå få lite överblick för att bedöma samlingens innehåll – och fick till min förvåning syn på en stor volym, bunden i ett 1500-talsband, som stack fram under en hög med kungörelser och författningssamlingar av betydligt senare datum.

Detta är alltså inte 1904 års årgång av Svensk författningssamling.
Nu är jag förvisso rätt van att handskas med äldre böcker, och jag har full förståelse för att det kan vara svårt för en lekman att upptäcka vad som faktiskt är värdefullt i de floder av gammalt tryck som församlingarna har att hantera. Men det övergår ändå mitt förstånd hur någon kunnat missa att denna volym, med sitt rikt dekorerade, blindpressade skinnband, sticker ut en aning från övriga böcker i skåpet. Den enda rimliga förklaring jag kan tänka mig är att böckerna flyttats i omgångar, och att floden av offentligt 18- och 1900-talstryck kommit dit först sedan de gamla böckerna i skåpets botten glömts bort.

Volymen visade sig dessutom vara ännu mer intressant när den öppnades, och i väntan på att en ordentlig säkerhetsmonter ska installeras i kyrkan, har länsstyrelsen gett tillstånd till att flytta den till en lämpligare plats, vilket jag alltså ombesörjt vid ett litet återbesök.
 
Tillfällig förvaring i kyrkans säkerhetsskåp -
säkert, men inte så ändamålsenligt. I skåpets
spegel skymtar en halv kurir.
Vad som gör volymen så speciell? Det kanske kan visa sig så småningom...