söndag 27 december 2020

Kyrkornas böcker i Biblis 91

Lagom till jul kom vinternumret av tidskriften Biblis, där jag begått en artikel om de kyrkoantikvariska bokinventeringarna.

Så ge dina barn en försenad julklapp: köp Biblis nummer 91 hos en välsorterad tidskriftsförsäljare och se tindret i ätteläggens ögon när de bland mycket annat får läsa om rysk avantgardistisk typografi från tidigt 1900-tal, Svenskt bokmuseum, Clas Totts böcker - och kyrkliga boksamlingar.

Eller, ännu hellre, bli medlem och få en prenumeration på köpet!

fredag 18 december 2020

En världskarta från 1550

Världskarta i, men inte från Magdeburgutgåvan av Itinerarium sacrae scripturae.

I ett äldre inlägg om böckers ekonomiska värde lyfte jag fram ett exemplar av Heinrich Büntings Itinerarium sacrae scripturae som exempel på en bok som hade varit värdefull om skicket hade varit bättre. Som illustration lade jag upp ett uppslag med en världskarta som jag dokumenterade när jag registrerade volymen vid inventeringen. 

Exemplaret var ovanligt nog inte från någon av de två svenska utgåvorna - 1588 och 1595 - utan från en tysk upplaga, tryckt i Magdeburg 1585. Jag reflekterade därför inte så mycket över att kartan var försedd med longituder och latituder och inte alls liknade dem jag hittat i de svenska exemplar som dykt upp under inventeringen. Träsnitten i de svenska utgåvorna går visserligen tillbaka på tyska förlagor, men är sannolikt skurna i Sverige. Jag fann det därför inte förvånande att det kunde förekomma avvikelser, och att kartmaterial i tyska upplagor inte nödvändigtvis måste finnas med i de svenska utgåvorna.

Nu har jag fått anledning att återvända till den aktuella volymen, eftersom den är tänkt att konserveras under nästa år, och har då funnit att just det här kartbladet ligger löst i volymen, och dessutom har en titelsida:

Kartan har den inte alldeles smidiga titeln Die erst general oder gemein tafel inhaltend den gantzen vmkreiss vnd kugel der Welt, zerlegt auff die ebne, vnd vnderscheiden mit meridian oder mittags circklen, mit parallelen vnd jiren zalen, dardurch leichtlich gefunden wirt, eins jeden Lands lenge vnd breite.

När jag undersökte saken lite närmare insåg jag att kartan inte alls är Büntings, utan att den kommer från Sebastian Münsters världsgeografi Cosmographia, publicerad första gången 1544. Just denna karta, utförd av konstnären och grafikern David Kandel, fanns dock inte med i originalupplagan, utan publicerades först i 1550 års utgåva.

Detalj från kartan med "vindhuvuden" och sjöodjur. Nere i vänstra hörnet skymtar David Kandels signatur.

Bladet kommer dock inte från 1550 års utgåva, som har en liten dekorativ figur i kartans överskrift:

Från 1550 års utgåva av Cosmographia.

Inte heller är typerna likadana, vilket går att se på titelbladet, där framför allt minuskeln "d" skiljer ut sig. Däremot är typerna på det återfunna kartbladet identiska med 1561 års Baselutgåva - det går till och med att se att en enskild typ, den andra minuskeln "r" i ordet "Erklerung" har varit defekt och inte har släppt ifrån sig all färg vid tryckningen:

Från 1550 års utgåva.

Från det återfunna kartbladet i Itinerarium (1585).
 
Från 1561 års utgåva, exemplar i Bayerische Staatsbibliotheks samlingar. Observera att färgen inte helt täckt bokstaven "r" i ordet "Erklerung" vid tryckningen, vilket också kan ses på det återfunna kartbladet. 

Alltså rör det sig om ett kartblad som tagits ut ur (eller möjligen aldrig bundits in i) 1561 års upplaga av Cosmographia. Hur, när och varför det hamnat i Büntings bibliska resehandledning i en östgötsk landsortskyrka är däremot en annan fråga som förmodligen aldrig kommer att få sin lösning.


Referenser

  • Isak Collijn, Sveriges bibliografi intill år 1600 3 1583-1599, Uppsala, 1932-1933 s. 67-70, 205-209