söndag 13 januari 2019

Om böckers värde III

I det jubileumsavsnitt som inledde den trettionde säsongen av Antikrundan (ca 49,50 minuter in i programmet), dök det upp en gammal bekant. I en återblick från besöket i Jönköping 2014 värderade Torgny Schunnesson en liten oansenlig volym som köpts för sjuttiofem kronor, och som jag stött på flera gånger under mina inventeringar.


Det som skymtade förbi i rutan var Svenska lafvarnas färghistoria, eller Sättet att använda dem till färgning och annan hushållsnytta, utgiven av Johan Peter Westring 1805, och den är ett bra exempel på vad som kan göra en bok till en dyrgrip, trots att den inte ser mycket ut för världen.

Inför den förvånade ägaren värderade Schunnesson boken till 30 000 kronor, och han betonade att det som gör den värdefull är att den är extremt sällsynt. Men där finns också andra faktorer som inte nämndes, eller som kanske snarare klippts bort i inslaget, och som gör just denna volym eftertraktad bland boksamlare.

För det första är det en bok i ett ämne som tangerar gränsen till naturvetenskapen. Westring var läkare och naturforskare som bland annat hade studerat under Carl von Linné i Uppsala - visserligen under dennes sista tid, och det var knappast frågan om något aktivt mentorskap, men det är ändå tillräckligt för att Westring ska kunna sättas i samband med den svenska naturvetenskapens blomstringstid under 1700-talets senare hälft.

Det står också klart att även om boken i första hand handlar om den ekonomiska nytta som färgutvinning ur lavar kan ha, så bygger den på vetenskapligt genomförda studier.

För det andra är det en illustrerad volym med planscher. Små, visserligen, och de ryms på de ordinarie trycksidorna, men boksamlare tenderar likt barn att uppskatta om böcker är illustrerade.

Handkolorerade färgexempel
För det tredje: dessa illustrationer, som alltså ingår i en bok om färgframställning, och som är tänkta att ge exempel på färgnyanser, är handkolorerade. Det ligger med andra ord ett minutiöst arbete bakom varje enskilt exemplar av denna bok, och den bör gissningsvis ha varit förhållandevis exklusiv redan när den kom ut.

I sammanhanget är det intressant att jämföra Westrings bok med ett annat verk, som på ytan kan tyckas kvala in i samma kategori, men som går att komma över för ett par hundralappar på antikvariat, nämligen Israel Adolf Ströms Handbok för skogshushållare från 1830.

Denna bok handlar också om hur naturresurser kan användas till största möjliga ekonomiska nytta, och den bygger liksom Westrings bok på vetenskapliga landvinningar i samtiden. Även här finns planscher - främst av verktyg att använda i skogsbruket - samt en vackert kolorerad mall, som visar hur lantmäterikartor över skogsegendomar ska upprättas efter konstens alla regler och estetiska normer.

Men Israel Ström hade inte samma vetenskapliga skolning som Westring. Det han skrev var en praktisk handbok i skogsbruk, varken mer eller mindre, och de empiriska ambitioner som Westring hade med sitt arbete om färglavarna saknas i hög grad hos Ström.

Under de tjugofem år som skiljer de båda böckerna åt förändrades också bokbranschen. Vi ser en begynnande industrialisering, en större marknad med större upplagor, och nya tekniker - bland annat nya metoder för färgtryck. Kartmallen, som hade gjort volymen till en dyrgrip om den varit handkolorerad, är tryckt, och färgsättningen är gissningsvis gjord med någon form av kromoxylografi.

Israel Ströms kartmall - kulturhistoriskt intressant, men inte värdefull
Den slutliga, och kanske avgörande skillnaden mellan böckerna är dock att Ströms handbok för skogshushållare är vanlig - ser vi till kyrkornas samlingar finns den i stort sett överallt - medan Westrings bok om färglavarna är sällsynt, precis som Schunnesson påpekade i Antikrundan.

Samtidigt är detta en sanning med modifikation. Den är sällsynt - på bokmarknaden. Däremot är den välkänd och finns på i stort sett varje forskningsbibliotek med självaktning. Efter att ha betat av dryga hälften av Linköpings stifts församlingar kan jag också konstatera att den är förhållandevis vanlig i de kyrkliga boksamlingarna. Om några av dessa exemplar plötsligt skulle dyka upp på bokmarknaden, så skulle förmodligen prisbilden förändras ganska snabbt.

Detta har för övrigt redan skett: sedan Antikrundan var i Jönköping har ett par exemplar varit ute för försäljning, och den värdering som gjordes 2014 står sig inte idag. På auktioner har jag sett den gå för runt 9-20 000 kronor, vilket är en rätt drastisk prisnedgång på fem års tid. Samtidigt får nog även det anses vara en bra slant för ett loppisfynd.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar