För den som inte kan få nog av Nya testamentet i 1526 års utgåva finns, förutom ovanstående, alldeles nyutkomna antologi och en nyutgåva av originaltexten, tre exemplar som har digitiserats i sin helhet:
Kungliga biblioteket: exemplar som tillhört nuvarande Riddarholmskyrkan åtminstone sedan 1590-talet, men som kan ha varit i kyrkans ägo redan under franciskankonventets sista dagar. Bandet är från sent 1500-tal. Det var detta exemplar som expeditionssekreterare Gustaf Thomée räddade från att förvandlas till krydd- och karamellstrutar vid en auktion 1816 (se föregående post).
Lunds universitetsbibliotek: exemplar bundet i ett hårt renoverat originalband, troligen utfört av Bartholomeus bokbindare i Stockholm på 1520-talet. Boken har marginalanteckningar som tyder på att den först varit i kyrklig ägo, men ägaranteckningar på titelbladet visar att den från slutet av 1500-talet ägts av Nils Ulfsson Svan (fl. 1579–1614), borgare och rådman i Stockholm och borgmästare i Västerås efter 1585. Denne skänkte boken till brorsonen Sven Hansson Svan (d. 1623), varpå den ärvdes av dennes änka Anna Larsdotter Skytte (fl. 1605–1637: ”Thenna bock är min s. man Suän hanson [skänkt] af s. nils wlfson alt så hörer hon nu mig Anna lars dåter schyte till”).
Uppsala universitetsbibliotek: exemplar bundet i tämligen enkelt 1700-talsband. Titelbladet saknas, men i gengäld finns en märklig anteckning från 1500-talet med monogram av en engelskspråkig läsare (eller kanske åtminstone bläddrare) på blad 104v: ”De me Haman Hamlyn born in Eingland”:
Alla tre exemplaren visar att äldre böcker är unika objekt, och att de berättar olika ting genom sin proveniens och sin brukarhistoria. Att boken finns digitiserad är alltså inte ett argument för att låta övriga exemplar försjunka i glömska.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar